carolajn

Ja, här har vi några av de få bilder jag tog i helgen.
Lördagen började med att jag och Pauline besökte "mitt hus" där vi hämtade bortglömda laddare.

Sedan åkte vi in till centrum.

Pauline i extas utanför Stortinget.


Vi mötte upp med Annevi vid Tigern och besökte Operahuset och en bondemarknad på Karl Johan.



Här står vi och blickar ut över hela härligheten.

Knarkarna njöt också av det fina vädret

2. Nästa steg är att smälta 100 g smör i en kastrull. Om du däremot är ganska korkad och inte har kollat upp om du har smör hemma, tar du en kvarts paus i bakandet och cyklar hem till farmor och hämtar. Om du inte har en farmor (eller affär) i närheten kan du lika gärna ge upp drömmen om äppelpaj.
  


3. Under tiden du smälter smöret kan du skala, kärna ur och skära äpplena i klyftor. Urkärningsmackapären på bilden nedan ser mer ut än vad den är, så att säga. Att ta bort kärnorna med en gammal hederlig kniv är att föredra.

       

4. Smörj pajformen med smör/matfett.



5. Nu har du smält smör, delade äpplen och en smord pajform. Grattis. I kastrullen med smöret blandar du nu i 2 dl mjöl respektive socker, 2 tsk bakpulver, lika mycket vaniljsocker och ett ägg. Voila, nu har du en smet. Häll i tidigare nämnda smet i formen, tryck ner äppelklyftorna och strö över kanel och socker (inte salt!)

       

6. Sätt timern på 40 minuter, om du känner för det kan du också ta en ful, illustrerande bild på dig själv medan du utför detta steg.



7. Bon Appétit

Nä, jag har ingen hemlängtan. But I do love this song.

Som ni kanske märker finns det inget element, de håller nämligen på att renovera. Men äsch, jag klarar mig. Troligtvis. Om jag inte underskattar Oslos höstväder å det grövsta, det vill säga.

Tänker fortsätta lite på ett ämne Emelie skrev om - nämligen the creepiness of Andreas Carlsson.
Var inne på tvplaneten.se och fick syn på bilden nedan. Hur fan tänkte människan? Vad är det han tror att han posar för, en promobild till Idol 2009 eller The Ring? Han verkar inte helt klar på saken.

Ett annat alternativ är att han försökte få till fierceface. Detta är det mest troliga (men också det mest oroande) alternativet.

Nä, hörrni, jag orkar inte komma på något att skriva.

Känner att en bloggtext blir bäst med bilder - men jag orkar inte lägga in några.

Därför: Min Dag. Utan bilder.

Vaknade klockan tio. Började dagen med att finslipa mitt CV. Åkte sedan till Vallås och tandläkaren. Fick tandsten bortskrapat och tänderna polerade. Skrev på en tandförsäkring. Fick en påse med tandgrejer i. Bra, jag behövde ett tandborstfodral. Åkte från tandläkaren in till stan där jag träffade Johanna. Gick omkring med Johanna på stan ett par timmar. Åkte hem. Rakade benen. Sitter här.

Snart ska jag göra the final packing och städning of mitt rum medan alla andra är i Göteborg. Men så kan det vara. Hinner inte någon annan gång. Borde förmodligen kolla runt bland potentiella framtida Oslobostäder med.

Slänger in två YT-videor utan sammanhang.
Lord, måste förbättra mina bloggskills.

...then I see it's a pimp and his clascla. Herregud vad pjåddig man kan vara, CRACKWHORE sjunger hon ju.
Rätt ska va rätt.

Jag satte väckarklockan på tio idag. När den ringde tio stängde jag av den och låg halvsovandes och väntade på att klockan skulle närma sig elva, så att det skulle kännas lite meningsfullt att gå upp. Whats the point att gå upp tio när det bara förlänger tristessen? Det är på riktigt illa när man känner att det är för tidigt att gå upp klockan tio. Om jag hade gått i skolan nu hade det varit frikkin wonderful att ha sovmorgon tills dess.

Om 25 minuter ska jag bege mig till tandläkaren. På cykel. Blö. Det kommer vara kallt och batteriet på min ipod är säkert slut. MEN, det är fint väder iaf.

Fy fan för tandställningar.
Och fy fan för hur vi i allmänhet ser ut på denna bilden.

Ser ni röken från publiken eller? Haha


Här är en länk till en av Ben Harpers videor regisserad av Heath Ledger, för er som vill se: http://www.youtube.com/watch?v=rqbcV39Sq1o Eez good

Hoho, se bara vem hon fick träffa.

Om typ en timme ska jag bege mig in till stan och det nyöppnade nolltrefem. Men för tillfället sitter jag ensam i mitt rum och frotterar mig i nostalgi i form av gamla 90-tals låtar ala Backstreet Boys och Britney Spears.

Kommer ihåg när Crossroads kom ut (2000-talet iofs) och hur cool jag tyckte Britney Spears var när hon sjöng I Love Rock And Roll. Gav mig direkt ut och köpte singeln. Jeeez. So. Not. Okay. I'm not a girl not yet a woman är ju också en klassiker från Crossroads-soundtracket. Deep shit var det på den tiden.

Jösses - vilka übertrashiga kläder man kan ha på sig då

Ja, gårdagen... bjöd på både blad- och taggfall, så att säga.

På väg hem från 'förfesten' hos Elisabeth ansåg jag det vara så fruktansvärt kul att cykla att jag bestämde mig för att fortsätta nöjet gonom att ta en liten tur runt S-valley. Och - av någon outgrundlig anledning - ta bilder på diverse hus och föremål. Me was kinda drunk, sooo...

Jag har ett vagt minne av att bilderna var ämnade för bloggen, så här kommer ett urval av det jag tog foto på:



En hälsning till alla utbölingar som besöker vårt kära samhälle.


Militärområdet. Här har det cyklats omkring, spelats bandy, tänts eld på gräs och brutits in för att betrakta de icke-existerande pansarvagnarna (själv har jag bara gjort en utav de här sakerna. Den lamaste, självklart). Sedan satte de upp skylten tillsammans med avspärrningarna. Tillträde därmed förbjudet.



Brevlådan. Fick flyttas från busshållplatsen eftersom alla trashade sönder den där. Det tror jag var anledningen i alla fall (herregud Caroline, vem tror du bryr sig?). Själv har jag en gång lagt smällare i den. Mahaha. Det mest ligistaktiga jag har gjort, eller topp tre åtminstone. Ja, herregud. Man lever ju inte on the wild side of life precis.


Bygdegården. Ett måste i varje litet skitsamhälle.


Farmor och farfars hus.


I detta huset TROR jag det bodde en äcklig gubbe som frågade mig, Anna och Lina om vi ville komma in och fika när vi var i 7-8 års åldern. Eller så drömde jag det. Not quite sure...


Busskuren. Bakom denna busskur skymtar man huset vars vägg den ökända godisautomaten en gång satt på.


Anslagstavlan som jag betvivlar att någon läser på, men som någon ändå varit desperat nog att sätta upp en lapp med sin bortsprungna katt på.

Idag packar jag. Jag vet inte riktigt vart jag ska. Dublin, Oslo...who cares? Men flytta ska jag tamejfan göra. Pauline, du med!

Vi har lagrat alla mina Flytta Hemifrån-saker på vinden, så idag började (och slutförde) jag processen med att hämta dem därifrån. 

Öppningen till vår vind är dold på ett mycket finurligt sätt genom en lucka i taket.

För att öppna denna lucka använder man sig av en metallpinne som vrids runt i ett hål. Man får se upp så att man inte tappar luckan på sitt huvud. För övrigt får man akta sig för eventuella nedfallande möss och sågspån. Det har visserligen aldrig ramlat ner möss, men jag är lika äcklad av tanken var gång jag öppnar.


Men som ni ser gick det hela smärtfritt.


Här har vi trappan in all its glory.


Nästa steg är att gå upp i mörkret. Det första man göra är att sträcka upp handen och fort som fan tända lampan. Rädslan för att bli attackerad av en mus är alltid stor i detta moment. Ser ni hur mörkt och läskigt det är?


Här har ni den. Vår vind. Som tur är har jag aldrig ens sett en musjävel häruppe.


Nu har jag dessvärre lagt ner mer tid på att skriva detta inlägg än vad jag har gjort på att packa...

Trots att jag mest låg och halvsov fram till klockan halv sex idag är jag nu trött som ett litet as. Misstänker dock att jag kommer piggna till inom den närmaste halvtimmen tack vare min WACKED UP body som brukar komma igång vid dessa okristliga tider.

Grattis säger vi förresten till Emelie som fixade jobb i Norge idag... Nu är det bara att casha in, homie.

I vilket fall börjar det ljusna på Norgefronten för mig med. Tack vare mormor har jag nu möjlighet att bo hos min mammas kusins före detta klasskompis (...!) medan jag letar jobb och lägenhet, i utbyte mot att jag passar deras 8 månader gamla son. Good deal, I say.

Nu hoppas jag på att det faktiskt HÄNDER något denna gången...

Just nu sitter denna låt fast i mitt huvud.
Ska inte klaga dock, den är faktiskt bra.



Btw, är det egentligen inte totalt meningslöst att posta you tube-klipp i ett blogginlägg? Kollar någon?
Troligtvis inte. Screw it, jag gör det ändå. För mitt eget nöjes skull.

Roligast när gubben (Ralf Edström...?) ber den andra kommentatorn,
som befinner sig i ren eufori, att lugna ner sig efter Zlatans klack.

Ja, det började som sagt med att att jag gick upp klockan tolv. Tillbringade därefter några timmar med att glo på The Office och lida av tristess. Halv fyra ringde mamma mig och påminde om att jag hade lovat att städa huset, damn, därför spenderades den följande timmen åt städning. Efter städningen blickade jag ut i det gråa, blåsiga, regniga och allmänt jävliga dask som kallas för svensk höst, och bestämde mig för att ge mig ut på en joggingtur. Fakking madness. Kändes bra att ha det gjort dock. Sedan åkte jag med mamma till Eurostop och köpte en halsduk och en tröja. Så fail på pengasparandet. Ikväll ska jag se på Kill Bill 2 med Kung-Pao och Fille.

Där var min dag. Sammanfattad på mindre än tio rader. Noll av dem intressanta.


Imorgon ska jag till stan. Måste köpa nya skor, FYI.

Halleda, den pågen är inte bekväm framför kameran. Men jag gillar honom ändå.

Idag failade jag och gick upp tolv. Men det gör helt ärligt inte så mycket eftersom vädret suger och min plan var, om jag hade gått upp tidigt, att åka in till stan och spendera pengar. Så atte...egentligen var det ju win-win att sova länge. Jag är nu istället utvilad och har kvar mina pengar.

Ha! Good thinking, body.

       

En bild så att du minns mina
vackra ansiktsdrag.

I'm gonna miss ya! 

Inte behöver jag skämmas inte.

Efter en hektisk förmiddag (NOT) i stan och på arbetsförmedlingen mötte jag upp med Johanna vid restaurante ala Eurostop, där vi avnjöt en formidabel pastasallad. Tillsammans drog vi oss därefter tillbaka mot Spoonvalley för att bl.a se The Hangover, vilken var som jag har fått höra: okej, men inte super.

Annat jag gjorde idag var att registrera mig på norska Manpower, så vi får la se hur det går med det.

Svarta jackor med pälskantad luva och blåa pumabyxor var uppenbarligen in fashion 2006.

För alla er obevandrade i kändiselitens och den onödiga kunskapens rike, är detta Kevin Federline - KFat, även kallad, höhö - Britney Spears före detta man och babydaddy.